Saab 92 var den första serieproducerade bilmodellen från flygplanstillverkaren Svenska Aeroplan AB. När andra världskriget tog slut så uppstod möjligheten att ägna sig åt annan tillverkning, förutom stridsflygplan, och personbilar var något som alla efterfrågade i det krigströtta Europa.

Statsägda Saab fortsatte att arbeta med flygvapnets behov men man "knoppade av" den gren som senare skulle bli biltillverkaren Saab Automobile. Redan 1945 började ingenjörerna skissa på tänkbara bilmodeller och 1948 flyttade verksamheten till Trollhättan.

De första prototyperna fick smeknamnet "Ursaab" men 12 december 1949 började serieproduktionen av Saab 92. Bilen var utvecklad av flygingenjören och vingkonstruktören Gunnar Ljungström som testat karossformen i vindtunneln hos KTH. Industridesignern Sixten Sason anlitades sedan för att snygga till formerna.

Saab 92 var utformad som en fallande vattendroppe där den trubbiga delen är främst. Luftmotståndet var extremt lågt för sin tid och karossen var självbärande, precis som dåtidens flygplan. Dörrarna hade gångjärn bak, så kallade självmordsdörrar.

Motorn i Saab 92 var en tvåcylindrig tvåtaktare på 764 cc och 25 hästkrafter. Motorbroms är inte bra för tvåtaktare – utan bränsle upphör smörjningen – så Saab 92 konstruerades med ett "frihjul" vilket innebar att bilen kunde rulla fritt med motorn på tomgång. Ungefär som på en cykel där pedalerna står stilla och man kan rulla i nedförsbacke.

I efterhand har man skojat om Saab 92 och sagt att det var tur att den hade en så svag motor. Luftmotståndet var lågt men lyftkrafterna betydande, vid 160 km/h skulle en Saab 92 lätta från asfalten!

I stort sett alla Saab 92 hade en mörkgrön exteriörkulör. Orsaken påstods vara att Saab köpt billig kamouflagefärg som blivit över hos militären – en historia som nog är en skröna med tvivelaktig sanningshalt.

Redan från början fanns ett stort intresse för motorsport hos Saabs utvecklingsavdelning. Chefsingenjören Rolf Mellde tävlade med Saab 92 två veckor efter att bilen premiärvisats och han kom tvåa i den rallytävlingen. Greta Molander visade också kapaciteten hos Saab 92 och tävlade i Monte Carlo Rally redan 1952.

En uppgraderad version, Saab 92B, lanserades i december 1952 och den hade bland annat en större bakruta och ett bagageutrymme med öppningsbar baklucka (innan fanns det ingen baklucka). Sedan var det dags för nästa steg i evolutionen – Saab 93 (1956–1960).