Renault Dauphine hade ett tydligt släktskap med den första efterkrigsmodellen Renault 4CV (1947–1961). Renault ville dock ta ett nytt kliv och utveckla en större och mera påkostad modell, ett arbete som började redan 1949.

Även Renault Dauphine hade en vattenkyld svansmotor men mera kraftfull vilket gav en toppfart på 115 km/h. Inledningsvis hade modellen namnet 5CV, som fortsättning efter 4CV (som ibland kallades vägens drottning), men man bestämde sig för Dauphine – vilket betyder kronprinsessan.

Renault Dauphine fyllde ett uppdämt behov och redan efter fyra års produktion hade man sålt 1 miljon bilar. Tyvärr hade även Dauphine problem med rostangrepp och den gamla konstruktionen av bakaxeln kunde innebär att bilen plötsligt blev kraftigt överstyrd vid en undanmanöver.

Renault Dauphine följdes av Renault 8 och Renault 6, vilket också markerade en övergång till modellnamn med siffror istället för "riktiga" namn. Ett ganska ologiskt och svårtolkat system som övergavs först i slutet av 80-talet.