Klassikern Peugeot 504 brukar hyllas för sin franska ingenjörskonst och lyckade italienska design, signerad Pininfarina. Aldo Brovarone ritade sedanmodellen och Franco Martinengo tog fram coupé och cabriolet. Kombiversionen av 504 ritades internt av Peugeot.

Mellanklassaren Peugeot 504 blev snabbt en succé och utsågs till "Årets Bil i Europa" 1969.

Tekniskt var 504 en till synes konventionell modell för sin tid med rak motor fram och bakhjulsdrift. Men under den eleganta ytan var 504 byggd för att tåla riktigt tuff körning.

Peugeot 504 hyllades för sin robusta teknik, långa fjädringsväg och höga markfrigång. Kardanaxeln satt skyddad inuti ett rör mellan växellåda och bakaxel och alla fyra hjulen hade skivbromsar, vilket gjorde att de tålde ett dopp i gyttjan utan att braka ihop.

Det gjorde Peugeot 504 framgångsrik inom rally, framför allt de långa tävlingarna i Afrika. En av de främsta meriterna var en andraplats i Paris Dakar-rallyt 1982.

Konventionell, beprövad teknik gjorde 504:an lätt att underhålla även för de som inte var utbildade ingenjörer. Allt detta var sammantaget viktiga egenskaper som gjorde 504:an mycket populär i Afrika och Sydamerika där den fick ett rykte om sig att vara nära på "skottsäker".

Peugeot 504 byggdes som 4-dörrars sedan, 5-dörrars kombi (Break), 2-dörrars cabriolet och 2-dörrars coupé samt 2- och 4-dörrars pickup. Fanns även med V6-motor som alternativ, vilket var nytt för Peugeot i det här segmentet.

I Europa upphörde produktionen 1983 men 504 fortsatte att byggas på licens i flera länder. I Nigeria ända fram till 2006. Globalt blev det 3,7 miljoner exemplar av 504.

Peugeot 504 ersattes i Europa av Peugeot 505 (1979–1992).