Quattro är nog Audis mest värdefulla tillgång. Namnet används till en mängd modeller och har blivit laddat med en unik, positiv betydelse.

Quattro blev också det som gjorde att Audi började sträva uppåt och senare bli en premiumtillverkare på samma nivå som Mercedes och BMW. Något som på 60- och 70-talen skulle framstått som en dröm för Audi – om någon då ens vågat tänka tanken.

Allt började med bilmodellen som heter just Audi quattro. Eller "Ur-quattro" som tyskarna säger, eftersom den var först. Den nya sportcoupén premiärvisades på Genèvesalongen 1980.

Tidigare personbilar med fyrhjulsdrift hade oftast urkopplingsbara system, eftersom bilen annars blev obekväm och svårkörd. Audi quattro hade dock permanent fyrhjulsdrift som fungerade lika bra på snö, is, grus och asfalt – och detta i en prestandamodell med hög effekt.

Audis quattrosystem hade en öppen Torsen-differential som till viss del kunde låsa kraftfördelningen mellan fram- och bakhjul. Tidigare försök med permanent fyrhjulsdrift, som Jensen FF på 60-talet, var dyra och tunga.

Audis ingenjörsteam hade dessutom en plan som visade sig vara lika enkel som genialisk: fördelarna med quattro skulle bevisas inom motorsporten. Resten är historia, som det brukar heta.

Audi quattro blev startskottet för en hel serie av snabba sportmodeller som hade en sak gemensamt: effektiv fyrhjulsdrift som fick ner hästkrafterna i backen. Konceptet blev snabbt framgångsrikt och allt fler biltillverkare fick ta fram liknande modeller med fyrhjulsdrift för att hänga med i svängarna, bokstavligen talat.

Bakom tekniken fanns en trio med Audi-ingenjörer. Jörg Bensinger förstod tidigt fördelarna med permanent fyrhjulsdrift, Ferdinand Piëch ledde utvecklingsteamet och övertygade Audi att satsa på motorsport.

Walter Treser var den tredje ingenjören. Han förkastade marknadsavdelningens namnförslag (Carat) och kom istället med ett mycket mera slagkraftigt begrepp: quattro. Italienska för siffran 4, vilket förstås syftar på drivning på alla fyra hjulen.